Är adressändring gratis? Det här kostar, det här är gratis
Adressändring är två olika saker med nästan samma namn, och bara en av dem kostar pengar. Här är vad som är gratis, vilka som får din nya adress av sig själva, varför en digital brevlåda gör det mesta av jobbet och de tjänster folk betalar för i onödan.
Ja, adressändring är gratis. Flyttanmälan till Skatteverket, som är den som faktiskt flyttar dig, kostar ingenting. Det som kostar är eftersändning av papperspost, 698 till 998 kronor för ett hushåll beroende på hur länge den ska gälla. Den är frivillig, och gör du flyttanmälan i tid och har en digital brevlåda behöver de flesta den inte.
Två saker som heter nästan samma
Flyttanmälan gör du hos Skatteverket. Den ändrar din folkbokföringsadress, och det är den adressen myndigheter, storbanker och försäkringsbolag hämtar. Adressändring hos Svensk Adressändring AB, som ägs av PostNord och CityMail, är något annat: den styr vart brev med din gamla adress på kuvertet tar vägen. Fram till 2016 gick de två ihop, sedan dess är de helt skilda, och den ena uppdaterar inte den andra.
Själva adressändringen hos Svensk Adressändring kostar inget, men ensam gör den att post med gammal adress går tillbaka till avsändaren. För att få den vidareskickad köper du eftersändning: 698 kronor för tre månader, 798 för sex, 998 för tolv, enligt prislistan den 20 oktober 2026. Det är den raden som får folk att tro att adressändring kostar.
Vilka som får din nya adress av sig själva
Det här är frågan som avgör om du behöver betala för något alls. När Skatteverket registrerat flytten sprids adressen dagligen eller veckovis genom systemet Navet till Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Transportstyrelsen, Migrationsverket, Lantmäteriet, Polisen, Arbetsförmedlingen, din kommun och din region. Dem behöver du inte kontakta.
Större banker, försäkringsbolag och kreditupplysningsföretag hämtar adressen via det offentliga registret SPAR, som uppdateras varje dygn. Men bara de företag som är kunder hos SPAR, och det är en liten del av alla företag.
Resten måste du meddela själv. Skatteverket räknar upp privatpersoner, föreningar, tidningar du prenumererar på och företag du vill få post från. Dit hör i praktiken arbetsgivaren, elbolaget, bredbandsleverantören, facket, tandläkaren och varje nätbutik du handlat i.